Mot nya utmaningar 

_____________________________________________________________________

7/7-12/7 Pingwe, Zanzibar

7/7 vi lämnar Chole Island med båt, på Mafia byter vi till bil och körs till flygplatsen. Flyget går mot Dar es Salam där vi byter flyg till Zanzibar. Kl. Är ca 18,00 när vi är framme i Zanzibar, vi möter där upp vår lokala guide som skall köra oss till vårt sista boende på östkusten (Hekaya). Då vi båda känt oss lite sjuka ( malariasymtom) på Chole så ber vi guiden köra oss till ett apotek, vi fick tipset av ägaren till lodgen på Chole att man enkelt kan köpa både test och medicin mot malaria på apoteken. Det visade sig inte alls fungera så, apoteken får inte sälja dessa tester utan test måste genomföras på sjukhus. Vi körs därför till ett privat sjukhus där vi testas. Vi är båda negativa, vilken lycka. Vi har antagligen haft en förkylning istället. Färden fortsätter mot Hekaya som ligger en bra bit bort, det tar över två timmar att köra dit. Vägarna är under all kritik på Zanzibar, vägbulor, och stora gropar i vägen avlöser varandra. Bilar, mopedister och gångtrafikanter samsas om det lilla utrymmet på vägbanan, mörkt som sjutton. Ett under att ingen olycka inträffade.

Vi kommer slutligen fram till hotellet och hälsas välkomna, supercharmigt hotell, så gott som fullsatt, endast ett rum ledigt. Hotellet har fem rum😊. Vi avslutar kvällen med trerätters middag vid poolen, gott men alldeles för mycket mat.

Dagarna startar med frukost (mer lik brunch), väldigt gott, kokt ägg, äggröra, rostat bröd, pannkakor, melon, ananas, kakor, juice, kaffe, saknade inget. Efter frukosten tar vi en promenad på stranden, sanden varm och kritvit. Längre bort på stranden ligger restaurang The Rock, en restaurang som ligger på en klipp ö ute i vattnet. vi hade tänkt att kanske äta lunch eller middag på restaurangen någon dag men då vi fått veta att det är samma ägare och samma meny på The Rock som på Hekaya så får det nog vara.

Dagarna flyter på i ett lugnt tempo, frukost, promenad, ett dopp i havet under högvatten, jobba med hemsidan, ny promenad. Under våra promenader kunde vi inte undgå att lägga märke till den stora mängd plastskräp som ligger på stranden, så för att föregå med ett gott exempel frågade vi efter en plastsäck av föreståndaren så att vi kunde plocka upp en del av detta, vi fick låna en shoppingbag modell ICA Maxi. Flera ur lokalbefolkningen samt ett par turister gjorde tummen upp. Fy sjutton vad mycket plast (plastflaskor, korkar, påsar, sandaler, nät och rep) som ligger och skräpar. Fick ihop halva säcken under en kort promenad. Vi tog även vägen förbi The Rock en dag och tänkte ta en Swedish fika men det var fullt så vi bokade lunch till dagen efter istället.

På nästa dags morgon ville Nina plocka lite snäckor på förmiddagen som vi sett att det finns en hel del av, när Nina plockar snäckor pratar jag med turguider som erbjuder olika aktiviteter (snorkling, sevärdheter, lunch på stranden etc.). När det så småningom blev dags för lunch (på The Rock) hade högvattnet ännu inte kommit in, dock var nivån redan upp till vaderna på gångbron. Eftersom vi var lite tidiga fick vi sitta på trappan i 10 min, innan vi blev inbjudna till verandan för en fördrink. Vi tog även lunchen på verandan trots att vi hade ett bokat bord inne, det var lite trångt och varmt inomhus. När vi ätit klart och tänkte lämna restaurangen var vattennivån på gångbron uppe till axlarna så vi fick åka båt tillbaka till fastlandet.

Sedan tog vi dagens dopp i väldigt höga vågor innan vi gick upp till altanen för svalkande skumpa och förbereda för morgondagen, packa ihop våra pinaler, vi lämnar kl.14 med bil till Stone Town och sedan flyg till Dar es Salam för fortsatt flyg med KLM till home sweet home.

_____________________________________________________________________

2/7-7/7 Chole, Mafia, Tanzania

Flyget till MAFIA ÖN går inte så ofta så vi blir sittandes på flyplatsen, vi lyckas komma med ett tidigare plan. Men får ändå vänta i två timmar. Vi kommer till slut iväg och landar fulla av förväntan på Mafia ön. Vår lodge ligger på en intilligande naturreservatet som heter Chole Island. Vi åker några kilometer för att komma till den strand där båten ut till Chole Island ligger. En liten eka tar oss ut den sista biten. Vi välkomnas med en kokosdrink och får en kort briefing och rundvandring. Help!!!! Så nära naturen, vår lodge står på pelare en bit upp, vi får använda en trappa för att komma upp. Helt öppet, utedass, man kan då välja traditionell toalett eller ståtoalett. Duschen är ute i det fria, varmvatten får vi genom en vattentunna samt att man får elda. Ingen elektricitet överhuvudtaget. Fotogenlyktor och solcellslampor lyser upp i mörkret. Mobilen får laddas med hjälp av solceller.

Middag på kvällen under bar himmel. Vi äter gemensamt med övriga gäster, ett par från England, ett annat par från Barcelona samt en familj med tre barn från Sydafrika.

Det är beckmörkt så svårt att se maten, men vi får veta att det är förrätt pumpasoppa med bröd, huvudrätt fisk, potatis och grönsaker samt efterrätt äppelkaka med vaniljsås, allt gott men kanske lite spicy. Efter maten kl 20,00 går vi till sängs och försöker somna, herregud vad svårt, syrsorna låter samt att vi har en mus på halmtaket som letar efter något att äta. Efter flera timmar somnar vi, vaknar och somnar om under hela natten.

3/7 vaknar kl 06,00 , kl 07,00 är det dags för avfärd med båt för att titta på sköldpaddor, Ari har åkt på någonting, feber och mår dåligt, blir därför kvar på lodgen. Nina följer med på turen, 30 minuter med båt. Därefter 40 minuters vandring till stranden där sköldpaddorna skall finnas. En guide gräver lite lätt i sanden på ett ställe där man observerat att sköldpaddorna bör vara, det stämmer bra, helt plötsligt ser vi en ivrig sköldpadda komma upp ur sanden och som snabbt börjar ta sig ned mot vattnet. Det grävs lite till i sanden och helt plötsligt så exploderar det av sköldpaddor, det är säkert ett hundratal sköldpaddor som kämpar ned mot vattnet. Vi får veta att av alla dessa sköldpaddor så är det kanske ett tiotal som kommer klara sig. Så söta de är, gröna sköldpaddor. Vi åker tillbaka till vår ö och får då frukost. Resten av dagen slappar vi, riktigt skönt att bara vara. Hoppas att Ari kryar på sig😍

Under resterande dagar besöker vi Blue lagoon, vi snorklar omkring och kan ta på maneter som ligger upp och ned i vattnet. Vi går en guidad tur till byn, där vi får titta in i det lokala sjukhuset, de har en kvinnlig läkare på plats. Vi besöker även en äldre kvinna som visar Nina hur man tillverkar korgar av bland annat blad från kokosträd. En annan aktivitet som erbjöds var snorkling, för att komma till korallrevet var vi tvungna att åka båt i ca 30 minuter. Vattnet var alldeles turkost och ljummet. Vi såg många olika fiskar och koraller, det finns inte många sådana vackra platser kvar i världen.

Under vår näst sista dag på Chole Island så kommer nya gäster till ön, de tidigare gästerna har nu alla lämnat ön. samtliga middagar har vi tidigare ätit gemensamt med övriga gäster, sista kvällen dukas ett eget bord upp till mig och Ari, vi får sitta ute på bryggan, lyktor har hängts upp lite här och där. Himlen är helt stjärnklar, vackert. Maten är gudomlig och kvällen avslutas med en liten single malt wiskey som ägarna bjuder på.

En vistelse på Chole Island kan verkligen rekommenderas, den är som klippt och skuren för rastlösa och sönderstressade kontorsråttor som vi eller en och annan eco nörd. Här finns inga engångsartiklar i plast eller i annat material. Vi ombads även ta med oss eventuellt plastskräp tillbaka till fastlandet.

_____________________________________________________________________

30/6-2/7 Stone Town, Zanzibar

Vi lämnar Lahia lodge 07.30 och körs till Seronera airstrip av Frances, säger hej då till varandra. Vi flyger med sex andra passagerare mot Zanzibar:) Efter ca två timmars flygning är vi framme. Hämtas upp av chaufför som kör oss till vårt hotell Mizingani, enligt chauffören skulle det ta 10-15 minuter, tog ca 45 minuter, trafikkaos (rusningstid)! Till slut kommer vi fram och checkar in på Mizingani Sea Front hotell. Byggnaden är från 1800-talet, väldigt charmigt, rustika möbler, kraftiga trädörrar, mycket mosaik. Från vår balkong hör vi böneutrop - det finns ca. 53 olika "församlingar" och många av utropen kommer lite osynkroniserat, vilket ger ett kaotiskt intryck.

Vi bokar en guidad tur i Stone Town, väldigt många gamla fina byggnader som enligt guiden "kollapsat", detta pga sol, vatten och vibration från mängden bilar. Stone Town är sedan flera år tillbaka med på UNESCOS världsarvslista och det pågår försök att restaurera flera byggnader. Husen är byggda hip som happ och smala gångar löper i ett virvlar runt, runt och det är nog mer regel än undantag att komma bort sig. Det går att se på portarna om det är av indisk eller arabiskt ursprung beroende på dörrvalvens utformning eller hur balkongen är byggd. Den arabiska porten har kvadratisk form, den indiska har halvbågformade ovandel och den arabiska balkongen döljs för insyn. Vi besöker en lokal målar ateljé, huset där Freddie Mercury föddes men aldrig besökt som vuxen och den lokala marknaden, undviker delen där fisk och kyckling säljs då det luktar förfärligt:( Vi såg också att det fanns en Freddie Mercury bar men som vår guide sa så har bara ägaren tagit namnet för att locka turister.

Sista kvällen besöker vi African house där vi dricker lite vin och äter frukt samt njuter av utsikten, vi ser bla. Emerson Spice, restaurangen där vi senare skall äta den berömda femrätters måltiden som är helt lokalt inspirerad och måltiden kan inte bokas i förväg, bara sittplatsen, samt titta på solnedgången. Kvällen blir mycket trevlig, fantastiskt många nya smaker till viss del ordentligt kryddad eller en oväntad kombination av ingredienser, personal avslutar kvällen med att sjunga happy birthday till en av gästerna som fyller år. Detta gör de på sitt eget sätt:)

Efter en god frukost med utsikt över havet checkar vi ut, hämtas upp av chaufför och körs till flygplatsen för vidare färd mot Mafia ön:)

_____________________________________________________________________

27-30/6 Lahia lodge, Serengati

Den här lodgen är placerad högt upp på en kulle med utsikt i alla väderstreck och med boenden liggandes strax nedanför runt om. I huvudbyggnaden tas gäster emot och här äter vi också alla våra mål. Vårt boende ligger med riktning mot väster som varje kväll ger oss en spektakulär solnedgång i all världens röda, gula toner, vi bor väldigt fint. Vi har utsikt över hela savannen. När vi sen eftermiddag sitter på vår altan, så ser vi hjordar av elefanter, gnuer och zebror. Vi bor ca två timmar från centrala Serengeti.

Under våra turer ut till de centrala delarna slås man av hur otroligt stort och vidsträckt landskapet är från norr, till öster, ner mot söder och mot väster, om vi vore ute på havet skulle vi inte se land åt något håll i timtal. På Swahili betyder Serengeti ungefär - ändlöst.

Vi har nu sett fyra av de fem Big five ( elefant, buffel, lejon, leopard) vi saknar alltså noshörning vilken är sällsynt i Serengeti. Vi försöker lära oss skillnaden mellan impala och gasell, två antiloptyper så söta:).

Slutord från Safarin

Då har vi kommit till slutet av vår Safaritur för den här gången och vi kan konstatera att förflytta sig långa sträckor sker bäst med flyg då det från Arusha till västra korridoren tar sådär 10-12 timmar att köra på guppiga grusvägar. Det har varit en spännande safari med många intryck som vi kommer att bearbeta under kommande höst- och vinterkvällar. På bilden nedan ses vår chaufför från vänster och två av personalen på Mbalagati Lodgen samt vår safarijeep.

_____________________________________________________________________

23-27 juni Mbalagati lodge, Serengeti

Lodgen ligger uppe på en ås med en huvudbyggnad och boendena spridda i två väderstreck, restaurangen i nordlig riktning och vårt boende med utsikt mot en dalgång i östlig riktning. Personalen är väldigt mån om att vi skall ha det bra. De frågar hela tiden hur man mår. Inför frukost och middag så måste man tala om vilken tid man vill äta. Vill man äta frukost innan sju och middag efter 19.00 så får man inte gå själv till restaurangen utan man blir då hämtad och lämnad av Masaier. Vi valde att äta frukost kl. 06.00 och åka ut på safarin kl 07.00, vi var ute i nationalparken i stort sett från 07.00-16.00 varje dag. Vi hade verkligen tur då vi fick se väldigt många djur; giraff, elefant, babianer, geopard, zebra, gnuer, lejon, vårtsvin, sköldpadda, fåglar, flodhäst, orm och tyvärr den obehagliga flugan tsetse flugan, spelade ingen roll om man hade myggstift eller tunna heltäckande kläder, den stack ändå. Vi hadde som målsättning i valet av lodger att få se en del av migrationen, vilket till stor del rör sig om enorma flockar av gnuer och zebror. 

På vår andra safaridag kom vi till en flodkrök där det på andra sidan samlats tusental gnuer, det såg ut som de ville dricka vatten ur floden men hindrades att komma ner då flodhästar tog sig ett svalkande bad och inte ville bli störda. Det pågick under dryga timmens tid innan en gnu tog mod till sig att ta en slurk. Vi såg hur han tog ett och två steg ut i vattnet och detta utan att bli avbruten och så tar den ett antal långa skutt ut i floden och över mot andra sida. Plötsligt brakar hela ordningen i kaos när alla övriga gnuer skall följa den förste över. Det blir två floder som korsar varandra en med vatten och en med gnuer. Några flodhästar tappar fattningen och hoppar ur vattnet då de inser att de förlorat sin plats i badviken.

Sandbanken på vår sida om floden var brant och endast få kunde ta sig upp samtidigt därför måste många vända om och ta sig tillbaka, i tumulten där gnuer försöker simma (vilket de är väldigt dåliga på) tillbaka eller undgå att bli nedtryckta av andra, föll fler och fler offer till kaoset och helt enkelt drunknade i hundratal.

Efter dryga timmen som det tog innan flocken av gnuer minskade och några såg ut att ge upp försöket och sprang iväg åt motsatt håll tänkte vi att äntligen är det stopp på fler offer... Men de som sprang iväg kom snart tillbaka med ännu fler kompisar och flodbädden fylldes åter med nya flockar som alla ville ta sig över. En del som lyckats ta sig över hoppade tillbaka i floden från vår sida för att simma tillbaka??? 

Frances vår guide, berättade att gnuer är 'zero minded', dvs. de hittar inte själva vägen som de använder varje år på sin vandring, därför samarbetar gnuer och zebror då zebror minns vägen, och de är duktiga på att upptäcka lejon, medans gnuer hittar till vatten och grönt gräs som de behöver i stora mängder, och lättare faller offer för lejon och krokodiler så att zebrorna klarar sig.

_____________________________________________________________________

Safari i Serengeti nationalpark

Vi hämtas upp på hotell African view av vår guide som kör oss till Arusha inrikesflygplats. Vi checkar in vårt bagage och väntar sedan en stund på planet som skall ta oss till Grumeti airstrip i Serengeti. Planet ett mindre tvåmotorigt flygplan med plats för ca. 20 passagerare. Vi är totalt sju från början och nästan fullsatt efter ca 2 timmars flygtur med stopp på flera andra destinationer, med av- och påstigningar, bla. En flygplats där även Tanzanias premiärminister kom på besök, vilket såklart leder till lite längre väntan. När vi till slut kommer fram och går av planet. - Oj vad varmt:). Vi möts av vår nya guide Frances som skall guida oss under de kommande åtta dagarna som vi skall vara i Serengeti. 

_____________________________________________________________________

Vandringen till toppen 15 juni - 21 juni

Till vår hjälp hade vi ett trettiotal personer som alla hade olika funktioner (bärare, lokala guider, köksteam, toalettansvariga mm), samt tre guider från Expeditionsresor, Peter, Chris och Måns. Vi bodde i tält, våra förväntningar var inte att det skulle vara särskilt bekvämt, men det var helt ok. Ett tjockt liggunderlag, på det en uppblåsbar madrass och slutligen en väldigt tjock sovsäck. Ingen risk att få ont i ryggen eller frysa under natten. Vi bodde två och två i varje tält. En annan sak vi var lite tveksamma till var hur toalettbestyren skulle gå till. Men vi hade tre toalettält att dela på. Frukost, lunch och middag lagades av köksteamet och serverades i mattältet, alla mål bestod av för-, huvud- och efterrätt.

Varje morgon inleddes med väckning av köksteamet, de frågade då om vi ville ha kaffe eller te, därefter plockade vi ihop all vår packning, den tunga packningen på 17 kg lämnades till bärarna, den egna lättare packningen på 6-8 kg bar vi själva varav vattnet vägde ca 4 kg. Varje morgon och kväll kontrollerades samtligas syresättning, puls och allmäntillstånd samt om man tagit någon medicin.

Vandringen började i regnskogen, det var varmt och fuktigt men inte speciellt jobbigt, vi gick i ca. sju timmar för att komma till Machame camp. Vi hade en del förväntningar på att se en hel del djur, vi såg inga, däremot såg vi blommor av olika slag bland annat elefantblomma.

Nästkommande dag fortsatte vandringen på lite stenigare underlag i ljung och hedlandskap, från Machame camp brant upp till Shira camp på 3840 meters höjd, det tog oss ca 6 timmar att nå fram. Det var ganska kallt och blåsigt. Vi var tvungna att gå ganska sakta för att vänja oss vid höjden. Vi blev snabbt andfådda för övrigt inga andra känningar. Vid Shira camp försvann växtligheten.

Tredje vandringsdagen börjar vi vandra från Shira camp mot Barranco camp på 3965 meter högt via Lawa Tower på 4655 meter högt. Där åt vi lunch under en timme och kroppen fick möjlighet att acklimatiseras. Det var väldigt ansträngande, stegen var tunga, flera i gruppen fick känningar i magen. Vi tar oss därefter brant ned ca 700 meter mot målet Barranco camp.

Fjärde dagen går vi från Barranco camp till Karanga camp som vi inleder med att klättra upp för Barranco wall, som är en mycket brant vägg. Vi fick lämna ifrån oss stavarna för att kunna klättra upp. Det var tufft för några som hade höjdskräck, men vi tog oss alla upp för väggen. På toppen stannade vi för en rast och fikade, därefter vandrade ned ett par hundra meter till lägret, tältområdet slutade så vi fick ha våra stora duffelbagar som stopp i fotändan i tältet för att inte kana ned.

Femte dagen går vi från Karange camp och det går brant uppför och de sista kilometrarna plant med en väldigt brant sista stigning till Barafu camp där vi har tältet vid kanten till branten. Vi uppmanades att hålla allt stängt då det hänt att tält blåst iväg. Vi äter tidig middag för att få lite sömn mellan 18 - 22, för då var det väckning och kvälssmål innan avfärd 23.00.

Sista natten mot Uhuru peak. Oj vad vi var förväntansfulla, pirriga, kanske lite oroliga, hur skulle det gå? Efter kvällsmaten kontrollerades allas syresättning och allmäntillstånd. Några i gruppen var lite oroliga i magen. På med pannlampan, fylla termosar med varmt vatten (tre liter), packa ned extra bars. Pannlamporna bar vi i minst sju timmar då det var becksvart men stjärnklart. Under vandringen uppåt blev vi kontinuerligt uppmanade att äta, dricka och andas. Alla par om två hade varsin guide. Vi blev i stort sett matade med druvsocker. Det var tungt för många. Till slut gick det inte att äta längre utan all energi gick åt till att gå sakta och andas. Vi når till slut Stella point ca 5700 meter högt där vi kan andas ut och ladda för den sista biten mot toppen. Vi lämnar där ifrån oss vår packning och tar de sista stegen mot toppen. Det var kallt, man såg glaciären så vackert, vilken känsla vi klarade det, wow!:) fast vår svenska guide sade att man innan man kan säga att man bestigit Kilimanjaro så måste man ta sig ned också.

Att ta sig ned från Kilimanjaro är en egen historia. Mycket ansträngande med många onda tår, det går nedför, nedför och nedför i många timmar aj. Vi når till slut Barrafu camp där vi äter en snabb lunch för att sedan ta oss vidare till Mweka camp där vi skall sova en natt. Mycket svår terräng, stenig och jobbig.

Sista dagen från Mweka camp till Mweka gate, lätt vandring endast nedåt. På Mweka gate firas vi med pizza och öl/läsk sedan bär det av till Aishi hotell för ännu mer firande vid poolen samt middag på kvällen.

Den 22 juni avslutas resan med vandringsgruppen med en dagssafari till Arusha nationalpark. Vi såg babianer, giraffer, apor. Mycket grönt, kunde nästan tro att man var hemma i Sverige (utifrån växtligheten).

_____________________________________________________________________

En kort dagsutflykt!

Tisdagen den 14 juni åker vi ut på en kortare utflykt där vi besöker den lokala kaffeproducenten Oscar. Vi erbjuds smaka på kaffet och köpa lite bönor, om vi vill, kaffet är inte alls gott men Ari köper en påse ändå, för enligt Ari kanske Oscar inte kan tillreda gott kaffe. Oscar var ju väldigt duktig på att beskriva kaffetillverkningen samt att han på ett roligt sätt gav oss lite inblick i deras kultur. Därefter vandrade vi till ett vattenfall där vi tog en gruppbild. Lunchen intog vi i den lokala festlokalen där vårt köksteam dukat upp ett härligt långbord. Vi tar oss åter till hotell Aishi där vi efter middagen och för en sista genomgång inför morgondagen samt prova ut lite låneutrustning. Vi går och lägger oss tidigt för att nästa dag orka upp i tid vilket också sätter kommande rutin (5-6-7), dvs. vakna kl. 05.00 - frukost kl. 06.00 och avfärd kl. 07.00. Dagen då vandringen mot Afrikas topp börjar.

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________